Visar inlägg med etikett tveksam. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tveksam. Visa alla inlägg

tisdag 4 februari 2014

övertyga/tveksam


SKRIVKONTAKT

En scen där din huvudperson måste övertyga någon som är tveksam.

Hon hade nästa fått ett JA från honom eller hur skulle hon tolka ett ”nämen hur menar du”,
samtidigt som han verkligen vikt ihop tidningen och lagt den på det lilla nötta bordet bredvid soffan, som fortfarande doldes av det luddiga överdraget, fast de kommit överens om att låta klä om den i vitaste vitt, nu när hunden var död.
…….
I flera dagar hade hon formulerat sin fråga, vridit och vänt på orden, placerat argumenten i olika formationer, rådfrågat sin bästa väninna sedan barndomen, men framför allt använt de magiska hjälpmedel hon själv behärskade: tarotkorten och pendeln, för att till slut lägga ut 320 kronor på att ringa ett medium, som i en annons i Tara sett så förtroendeingivande rakt på henne, ja, nästan klivit ut från tidningssidan för att hjälpe henne.
Mediet hade bekräftat henne. Deras resonemang hade mynnat ut i precis det som hon själv förstått sedan flera månader, nästa ett år, men inte blivit klar över förrän i torsdags, just som hon klev in genom dörren och kände lukten.
…….
När han hasplade ur sig sitt ”nämen hur menar du” gick rösten upp i falsett, fast det var kanske av ansträngningen av att resa sig upp ur soffans famn eller av att han inte kunde stödja sig med den brutna armen, även om gipsklumpen egentligen var ett bra hjälpmedel för både det ena och andra. Hans ögon sökte teverutan, där hockeykrigarna satsade allt på att vinna en just nu betydelselös match i den olympiska ringleken.
Hon väntade på ett svar, på hans JA, som skulle förändra hennes liv till det bättre, ge henne en känsla av betydelse, en känsla hon saknat hela det liv hon kom ihåg.
……
Att retirera, att backa ut i köket, skulle göra att han vunnit bara genom att förhala sitt svar, samtidigt som hon visste att det inte fanns en andra chans att få honom att gå med på hennes förslag. Hon höll sig i dörrkarmen lutade sig framåt, sökte hans blick – det var svenska ishockeyspelarna mot henne, kände att det nu bara fanns ett vapen kvar.
Det hade fungerat förr. Han klarade aldrig att stå emot. Det rev upp ett gömt, djupt sår hos honom.
Hon började gråta.